Alla aspekter av livets temporalitet
Blogg
Sida 2
Streama din egen film
2 Aug 2020
I dagar som dessa är streaming appar som Netflix, SVT Play och C More väldigt populära! Visste du att man också kan streama sin egen film? Läs artikeln här så får du veta hur man går tillväga.
TV-tittandet har utvecklats
I den allra första början, innan många av oss var födda så hade man inte TV hemma. Man gick på bio helt enkelt. Sedan TV:ens intåg har den utvecklats ganska ordentligt… från tjocka små burkar med träpanel och svartvitt och suddig bildkvalité till OLED paneler på upptill 70-80 tum som är nästan lika tunna som ett papper. Det är ganska fantastiskt att se teknikens utveckling och hur mycket som har hänt bara sedan 90-talet.
Detta har ju också inneburit att filmens och TV-tittandets format har utvecklats en del. Vi är inte riktigt där ännu men faktum är att traditionell TV kommer att fasas ut och ersättas med streaming i framtiden. Streaming växer redan nu och vi ser att TV-kanaler tappar tittarsiffror varje år.
Många använder sin TV för att just titta på TV-kanaler eller för att titta på fysisk film. Förr i tiden hyrde många VHS eller DVD-filmer. Fortfarande idag säljs DVD-filmer. Framförallt pensionärer och de som inte är så tekniska använder DVD fortfarande. Streaming är den aktuella trenden.
Så streaming i form av film har blivit väldigt populärt. Tidigare har film och TV-serier men även e-böcker, musik och datorprogram också fildelas av många svenskar. Vi såg en våg under 2000-talet. Sedan det har blivit olagligt och ThePirateBay åtalades, så har många vanliga hushåll övergått till att använda vanliga streamingtjänster som t.ex. Netflix.
Har musikindustrin kollapsat?
30 Jul 2020
Många anser att musikindustrin har kollapsat. Är detta sant verkligen? Det ska jag redogöra för lite i den här artikeln. Här har vi en djupgående analys för dig som är musikintresserad eller bara vetgirig.
Man säger att det var bättre förr
Många människor är nostalgiska. Somliga avskyr nostalgi också. På ungefär samma sätt så tycker många att musiken har blivit mycket sämre på senare år. Musik är rent vetenskapligt subjektivt, inte objektivt. Så det finns givetvis många människor som tycker att musiken är bättre nu också. Sedan finns det folk som anser att det går att hitta guldklimpar men att de är ovanligare bara. Många människor lyssnar på smalare musikartister och tycker att det är bättre än mainstream musiken. Det kan exempelvis vara svenska hiphop-artister som bara publicerar sina låtar på Youtube, obskyr världsmusik som släpps på kassettband eller elektronisk musik som publiceras i undergroundforum på nätet.
Många ungdomar som växer upp med modern musik tycks uppskatta det mer än vad vi gamlingar har gjort. Det är ju ganska naturligt eftersom att människan fungerar så rent psykologiskt. Det man har växt upp med, är fostrad med eller van vid tycker man ofta (inte alltid) om. Har man inte levt med musiken på 60-, 70-, 80- eller 90-talet exempelvis, så kanske man inte upplever att den är lika bra.
För att gå in lite på en sidospår… så anses begreppet “det var bättre förr” vara synonymt med surgubbar och vad folk kanske ansåg förr i tiden. Jag som inte riktigt har åldern inne att vara “gubbe”, anses nog vara lite knäpp istället. Lite som att socialdemokrater eller miljöpartister tycker om Sara Skyttedal. Ungdomar och relativt unga vuxna får inte vara konservativa i Sverige idag. För att vara lite realistiska, så var faktiskt mycket bättre förr, även om naturligtvis inte allt var det.
Hur skapas en storfilm?
23 Jul 2020
Det finns många storfilmer som The Dark Knight, Inception, Gudfadern, Sagan om Ringen, The Matrix, Mulholland Drive, Fåglarna och så vidare. Sedan finns det en rad misslyckanden också. Frågan är bara: Vad är det som gör att en storfilm blir så stor? Vad är det som bidrar till att den vinner publikens hjärtan?
Viktiga Influenser
Många storfilmer kanske tycks unika men i själva verket är de inte helt unika. Man kanske sällan kopierar något rakt av direkt från en annan film men influenser finns ofta. De som är duktiga på filmhistoria vet kanske att “Sagan om Ringen” (2001) har starka influenser redan från klassiska storfilmer… som till exempel “Die Niebelungen” (1924) där man ser liknande scener som när alverna rider genom mörka skogspartier. Oerhört vackert redan då, om man frågar mig. Samma regissör, Fritz Lang inspirerade också storfilmen “Det femte elementet” (1997) av Luc Besson med “Metropolis” (1927).
Vikten av bra ljud och bild
22 Jul 2020
När man tittar på film eller lyssnar på musik är ljud och bild (för de flesta) en väldigt viktig faktor. Till exempel är det stor skillnad på en tjock TV från 90-talet och en modern OLED TV. I den här artikeln ska jag gå in på vad det är för skillnad och vad det egentligen är.
Är det någon skillnad?
Många förstå-sig-påare hävdar att det inte är någon skillnad på om man köper en “dyr” TV eller ett dyrt Hi-Fi eller hemmabiosystem. Man kallar dyra högtalare, dyra kablar och så vidare för “ormolja”, ett nedlåtande epitet för bondfångeri. Det är något som många gånger stämmer, andra gånger gör det det inte.
Till exempel högtalarkablar som är väldigt dyra behöver inte vara bättre än billiga sådana. Ibland kan man mäta minimala skillnader som är helt omöjliga att höra med örat. Ibland kan man luras, med tron på att det är bättre. Det blir en placeboeffekt. Däremot finns det högtalarkablar från exempelvis Kina som inte är godkända i Sverige, där det kanske är glapp och låter sämre av den anledningen. Dessutom kan kablar som inte är godkända enligt standard, också vara brandfarliga.
När det kommer till andra komponenter som till exempel högtalare är det ofta så att du får vad du betalar för. Många gånger kan högtalare för 30 000 - 50 000 kr vara hästlängder bättre än de för 5000 kr. Samtidigt finns det många märken och produkter där du inte får vad du betalar för. Så, om du vill ha riktigt bra ljud till hemmabion är det viktigt med kunskap, kompetens och en betydande budget.
Vilken är den bästa filmen?
15 Jul 2020
Det finns många bra filmer. Många filmer som är fantastiska och det finns minst lika många filmer som verkligen är skräp. Ibland kan det vara svårt att hitta de där riktiga guldkornen.
Är Netflix bra?
Det känner jag framförallt när jag kollar Netflix. Netflix tycker många ungdomar är bra och det finns mycket lättsamma saker där.
Något du antagligen inte hittar på netflix är gamla klassiker (t.ex. 60-tal), stumfilm och mer konstnärliga filmer. Netflix saknar dessutom många mer moderna klassiker och storfilmer. Det finns mycket nytt som kan vara bra också. Sedan har jag hört att det finns fler och bättre filmer i USA på Netflix.
Man kan nämligen komma åt amerikanska Netflix om man har en VPN. Det har jag tänkt på att kanske göra så småningom. Man blir då genast lite nyfiken. Vilket utbud finns egentligen? Just nu abonnerar jag på Cmore, Netflix, har några filmer nedladdade på hårddisken och ett flertal Blu-Ray. Det känns ändå som att jag har ett gäng bra filmer.
Filmen Take me
23 Jun 2020
Take me är en ganska kort kriminalkomedi med betoning på komedi. Den bygger på en galen men ganska roande idé. Ray driver ett företag som erbjuder simulerade kidnappningar. Hans klienter vill bli kidnappade av olika skäl. Några vill få lite spänning i vardagen och andra vill få hjälp med att bli av med dåliga vanor. Det visar sig att affärsidén fungerar ganska bra. Tyvärr är kunderna relativt få. Ekonomin ser dålig ut för Ray.
I normala fall rövas klienterna bort i åtta timmar. Dessa timmar får de oftast vistas i Rays källare. Av lagliga skäl kan han inte erbjuda kidnappningar som varar längre eftersom det är risk att någon närstående eller arbetsgivare efterlyser klienten. Därför får Ray problem när han får en förfrågan av en potentiell klient som vill bli bortrövad över en långhelg och som dessutom vill bli slagen. Ray är först tveksam men ger med sig när ersättningen är betydligt högre än det vanliga arvodet.
Ray har fått hälften av arvodet i förväg och ska få resten efter kidnappningen. Hans klient, som heter Anna och ekonomichef på ett större företag, skriver på ett avtal i form av en överenskommelse där det framgår vad som får och inte får förekomma under kidnappningen.
Too Hot To Handle
16 May 2020
Av MJ
Har du sett realitysåpan Too Hot To Handle? Min första reaktion var att jag inte skulle slösa tid på denna serie. När jag fick lite mer information om vad serien gick ut på kunde jag inte låta bli.
Driver den med sex-fokuserade realityserier eller är den ett seriöst experiment? Kanske både och. Är det riktiga människor som är ovetande om vad de ska råka ut för eller är det skådespelare? Efter att ha sett hela serien vet jag ännu inte vilket. Serien och eftersnacket antyder att det är riktiga människor som medverkade helt ovetande om vad de skulle utsättas för.
Vad går då serien ut på? Ett gäng unga singlar dyker upp på ett retreat och tror till en början att de ska få chansen att träffa någon snygg och sexig person av det motsatta könet att ha sex med. All deltagare beskriver sig själva eller beskrivs av berättarrösten som individer som har sex med nya partners hela tiden. De börjar att spana in varandra och flörta direkt från början.
Efter mindre än ett dygn aktiveras en artificiell intelligens som kommunicerar med deltagarna genom en konformad sak och berättar att de inte får ha sex eller hetsa upp varandra genom smek eller kyssar. Om de gör det blir de bestraffade. Om de lyckas vara avhållsamma får de en vinstsumma på 100 000 dollar.
Särskilt ett par bryter mot reglerna och prissumman reduceras då för varje felsteg. Det är inte bara sexuell frustration och avhållsamhet som ska driva personerna genom serien utan de får också genomgå en rad workshops för att utvecklas som människor. Tanken är att de ska se på sig själva på ett nytt sätt och börja se relationer som något i grunden värdefullt.
Scripts i våra liv
11 May 2020
Roger Shank och Robert Abelson skrev boken Scripts, plans, goals and understanding som kom ut 1977. Nyckelordet i både titeln och boken är scripts. Det handlar om en cognitiv och temporal struktur som baseras på upplevelser i livet.
När man har varit med om två liknande händelser, låt säga att man har besökt två varuhus, upptäcker man att det finns klara likheter mellan dessa händelser. De kan sammanfattas och återberättas i något som Shank och Abelson kallar maincons (som kan stå för main concepts eller main components). Dessa inslag utspelar sig i en viss kronologisk ordning:
- Först går man in i affären och tar sig en korg eller kundvagn
- Därefter går man runt i butiken och letar efter de varor man behöver (och råkar kanske hitta varor man inte behöver)
- Med korgen/vagnen går man till kassan och får där köa
- Vid kassan skannas varorna och man betalar
- Slutligen går man ut ur affären
Dessa maincons är så typiska att de förekommer i nästan alla besök i ett varuhus. Ordningen den uppstår är sällan omvänd. Sammantaget utgör dessa maincons ett script eller det som man kan kalla en vardagsberättelse.
Vi har scripts för väldigt många händelser i livet. Det typexempel som Shank och Abelson tar upp i sin bok handlar om restaurangbesök. Även där finns det ett flertal maincons som utspelar sig i en viss ordning.
Redan från två års ålder kan barn börja forma scripts och med ökad talförmåga kan de återberätta händelser baserat på dessa scripts. Med ökad ålder och fler liknande erfarenheter blir antalet maincons fler och detaljrikedomen blir högre.
Det går att baserat på ett script återberätta vad man har varit med om även om det är en helt ny händelse. Det faktum att vi har möjligheten att skapa mentala strukturer i form av scripts gör det enklare att sammanfatta en händelse när man ska delge den till andra.
Förmågan att använda scrips upphör inte vid händelser. Det finns berättelser som sträcker sig över ett helt liv. Man kan kalla det livsberättelser. Här är minnet selektivt. Det kan bero på vilken känslostämning man är i som avgör vad man kommer ihop från hela sitt liv och det kan bero på vilken eller vilka frågor man får.
När man pratar om en livsberättelse fastnar man för de nedslag i livet som har:
- haft stor betydelse för vem man är idag
- formats tillsammans med starka känslor
- betydelse för den situation man befinner sig i när man försöker minnas
- formats i en betydelsefull relation
Dessa motsvarar i någon mening maincons som tillsammans utgör berättelsen om självet och det liv man har levt så här långt.
En poäng med boken av Shank och Abelson är att vårt minne fungerar på ett särskilt sätt och att vår förståelse i mycket baseras på dessa tidsmässiga strukturer. Om man tänker på saken har vi svårt för att förstå sådant som inte finns i en viss kontext. Det behöver antingen vara i en tidsmässig kontext eller en rumslig kontext.
Sammanfattningsvis hjälper våra script oss att sammanfatta och förstå världen.
Extraction - En lång tagning
9 May 2020
Förr kunde man spela in filmscener som var flera minuter med en och samma kamera utan avbrott. Det var som att spela in teater där de filmade en scen i taget. Under 1980- och 1990-talet hade bytet av kameravinkel blivit så vanliga att en film vanligtvis bestod av klipp som inte var längre än några sekunder. För att skapa en långfilm behövdes hundratals korta klipp som sattes ihop.
Pulp fiction - fotmassage
En av regisörerna som bröt trenden med kortare och kortare klipp var Quentin Tarantino. En av de inledande scenarna i Pulp fiction är ca två och en halv minut i en tagning. Huvudkaraktärerna är på väg till en lägenhet där de ska utföra sina gangesterärenden. Medan de åker hiss och går igenom ett flertal korridorer diskuterar de hur erotiskt det är att ge någon en fotmassage. Scenen fick mycket uppmärksamhet både för den fyndiga dialogen, som är ganska typisk för Tarantino, och för att allt gjordes i en tagning. John Travolta och Samuel L Jackson hyllades för sitt skådespeleri.
Världens längsta single take
Efter denna film blev det vanligare med långa scener genomförda i en tagning med en kamera. Inga klipp alltså. Kulmen nåddes i och med filmen Den Ryska Arken, regiserad av Aleksandr Sokurov, som utspelar sig i konstmuseet, Eremitaget, i Sankt Petersburg. Filmen är 96 minuter lång och inspelad i en tagning med en steadycam. Under filmens gång rör man sig genom stora delar av museet. Förberedelserna tog flera månader av repetitioner. Det är ett svårt rekord att slå.
Om man inte kan slå det längsta rekordet kan man försöka slå rekord i mest spektakulärt.
Extraction - en regidebut
Extraction är en aktionfillm som hade premiär i april 2020. Den handlar om en före detta elitsoldat som tar på sig ett uppdrag att rädda en son till en indisk knarkkung som har blivit kidnappad av en knarkkung i Bangladesh. Filmen har sina höjdpunkter men de är alla på gränsen till att övergå ifrån något riktigt bra till något nästan pinsamt besvärande.
Metaberättelser
7 May 2020
Vad är en metaberättelse? Vad svaret på den frågan blir beror på vem man frågar. Det generalla svaret är att metaberättelse betyder berättelse om berättelse. Det kan finnas berättelser där man berättar om andra berättelser.
Ett flertal olycka typer av berättelser kan kategoriseras som metaberättelse:
- Ramberättelse
- En berättelse som kommenterar på en annan berättelse
- En berättelse som har en tvåvägsrelation med en annan berättelse
Dessa tre varianter ska beksrivas och exemplifieras något mer ingående.
Ramberättelse
En ramberättelse är en berättelse som rymmer flera berättelser. Tusen och en natt är ett klassisk exempel. Det är en berättelse om en kung som har blivit sviken av sin fru och därför vill hämnas på alla kvinnor. Han kallar till sig en kvinna varje kväll och låter avrätta henne morgonen därpå. Scheherazade är en av dessa kvinnor och hon börjar att berätta sagor så inlevelsefullt att kungen blir fängslad och vill höra mer kvällen därpå. På detta vis överlever hon.
Tusen och en natt är en ramberättelse om de 1001 sagor som Scheherazade berättar. Dessa berättelser i berättelsen har ingen inbördes relation till varandra och inte heller till själva ramberättelsen. De är bara underhållning för kungen.
Magnolia och dieges
5 May 2020
Detta är inte en recension av filmen Magnolia. Däremot handlar detta inlägg om ljudsättning utöver det vanliga. Man skulle kunna säga att denna film är ett skolexempel för hur man kan och ska ljudsätta film. Om man förstår hur ljudet används i filmen får man en ny dimension till hela filmen.
Magnolia är en tre timmar lång film som kom ut i december 1999. Filmen är regiserad av Paul Thomas Anderson. Det är Anderson som leker med ljudsättning på ett sätt som både kan fungera som en handbok för hur man använder ljud och som en effekt som får tittaren att hamna på olika nivåer i berättelsen.
För att man ska förstå vad Anderson gör behöver man introducera några teoretiska begrepp. Det grundläggande begreppet är dieges.
Dieges handlar om den fiktiva världens realistiska inslag. Om man tittar på en film och de sätter på radion är ljudet som kommer från radion en del av världen som karaktärerna lever i. Om man hör en hund skälla ingår hunden i den fiktiva världen även om man inte ser hunden utan den finns där för att ge en känsla av att den finns avstånd i den fiktiva världen. Detsamma gäller ljudet av sirener på avstånd. Detta ger den fiktiva världen en form av realism.
Icke-dieges handlar om de ljud som är tillsatta för att skapa en stämning. Ljuden är inte där för att skapa en realism i den fiktiva världen. Det som kallas filmmusik är ett typiskt exempel på Icke-diegetiska ljud i en film.
En film kan alltså ha diegetiska ljud och icke-diegetiska ljud. De diegetiska ljuden kan vara musik, som t.ex. spelas på radion, och de kan vara icke-musik. De icke-diegetiska ljuden kan vara musik, vilket det oftast är, och något annat än musik som ett kommentatorspår. De icke-diegetiska ljuden kan inte "höras" av karaktörerna i filmen, bara av filmens åskådare.
I filmen Magnolia kan man säga att det finns tysta kommentatorspår. Det finns några passager när man skulle kunna höra regisören säga: "du kan inte låta bli att lämna den fiktiva världen, eller hur?". Det finns minst två sådana scener i filmen. Åter till detta lite senare.
Vad är narratologi?
3 May 2020
Narratologi är läran om eller studiet av narrativer (berättelser). I studiet av narrativer tittar man på berättelsens uppbyggnad, nyckelkomponenter, hur berättelsen utförs och hur en berättelse inverkar på lyssnarens upplevelse.
I en snäv bemärkelse är narratologi en gren inom litteraturvetenskap. I en bred bemärkelse är det ett mångvetenskaligt fält som idag involverar företrädare för många vetenskaliga discipliner.
Narratologi bedrivs inom forskningsfält som litteraturvetenskap, språkvetenskap (lingvistik) kulturvetenskap, etnologi, sociologi, psykologi, kognitionsforskning, filmvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap, organisationsforskning, marknadsföring (företagsekonomi), dataspelsforskning och filosofi. Det finns ett släktskap med dramaturgi och storytelling.
Det är inte helt ovanligt att filmkritiker, litteraturkritiker och teaterrecensenter är insatta i narratologi.
